Semesterberäkning enligt semesterlagen

Semesterplanering kan vara en utmaning för arbetsgivaren. Olika scheman ska passa in i pusslet och rätt ersättning ska betalas ut.

Enligt semesterlagen har en medarbetare rätt till minst 25 dagars semester per år, vilket normalt sett motsvarar fem veckor. Utöver själva semesterledigheten, har medarbetaren också rätt till semesterlön och semesterersättning.
På de arbetsplatser där semesterlagens bestämmelser tillämpas löper semesteråret från 1 april – 31 mars. Då måste arbetstagaren tjäna in semestern under det så kallade ”intjänandeåret”, för att sedan ta ut betalda semesterdagar under ”semesteråret”, det vill säga nästkommande 1 april – 31 mars.

Arbetsgivaren kan välja att tillhandahålla förskottssemester, det vill säga betald semester redan under första anställningsåret.

Observera att detta exempel endast illustrerar en specifik situation. Exemplet ska inte betraktas som juridisk rådgivning eller användas som sådan.

 

Semestervillkor regleras också i kollektivavtal och individuella anställningsavtal

Delar av semesterlagens bestämmelser kan ersättas av kollektivavtal eller individuella anställningsavtal. Hur semesterberäkningen fungerar kan därför variera mycket mellan olika arbetsplatser.

För de flesta som är anställda inom region och kommun gäller semesterbestämmelser genom kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) §27, vilket leder till flera undantag och tillägg jämfört med semesterlagen.

Ett exempel är att semesteråret följer den vanliga kalenderåret från 1 januari till 31 december. Dessutom kan intjänandeår och semesterår vara sammanfallande. Det betyder att man kan ta ut betald semester parallellt med att man tjänar in den.

Utöver överlappande regelverk finns det många andra faktorer som ska ingå i semesterberäkningen. Sådana faktorer är till exempel förändrad sysselsättningsgrad, sjukskrivning, olika former av frånvaro eller intermittent deltidsarbete.

Läs också Kan arbetsgivare betala ut pengar istället för semester?

 

Jens började arbeta i februari

Jens nyanställd på ett privat företag sedan den 1 februari. Den 31 mars ansöker Jens om tre veckors semester. Arbetsgivaren har inte kollektivavtal.

Kan Jens få tre veckors betald semester?

Namn Jens
Ålder 26 år
Sektor Privat anställd, provanställning 6 månader.
Semestervillkor Enligt semesterlagen
Månadslön 27 000
Antal semesterdagar 25 dagar

 

Få alla nyheter direkt till din inkorg. Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

 

Hur många betalda dagar har Jens tjänat in?

Jens har från 1 februari till 31 mars varit anställd i 59 dagar, och han har inga sjukdagar. Eftersom han under ett helt kalenderår har rätt till 25 dagars betald semester har han därför tjänat in 5 betalda semesterdagar. Trots det har Jens rätt till hela sin semesterledighet, upp till 25 dagar.

(Antal anställningsdagar/Antal dagar gällande år) x dagar i semesterrätt = betalda semesterdagar.
Antal dagar avrundas alltid uppåt.

(59 / 365) x 25 = 4,04 ≈ 5 betalda semesterdagar

Jens vill vara ledig i 15 dagar. Får Jens då 5 betalda och 10 obetalda semesterdagar?

Nej, om Jens tackat ja till erbjudandet om förskottssemester är alla 15 dagarna betald semester, varav de 10 är förskottssemester.

 

Hur fungerar förskottsemester om man inte har kollektivavtal?

Arbetsgivare kan erbjuda nyanställda betald semester även om hen inte hunnit tjäna in betalda semesterdagar. Det finns heller inget krav på att medarbetaren måste ta ut förskottssemester om hen blir tillfrågad.

Ersättningen för förskottsemester är något som chef och medarbetare kan komma överens om. En vanlig lösning är att medarbetaren får sin ordinarie lön, utan semesterdagstillägg.

Så tillbaka till Jens. Hans chef har erbjudit honom förskottssemester, och de kommer överens om att Jens får sin ordinarie lön under de 10 resterande semesterdagarna. Detta räknas som en skuld gentemot arbetsgivaren, vilket ofta betalas tillbaka i form av avdrag på semesterersättningen. Om Jens arbetar längre än fem år på samma arbetsplats skrivs skulden av och då behöver han inte betala tillbaka något till arbetsgivaren.

 

3 snabba om semesterberäkning

1. Vilken lagstiftning reglerar semesterberäkning?
Beräkning av semester görs i enlighet med semesterlagen. Arbetsgivare och fackförbund kan delvis frångå regleringar i semesterlagen om de tillämpar kollektivavtal.

2. Vem bestämmer när semestern ska tas ut?
Arbetsgivaren förlägger alltid semestern, men har förhandlingsskyldighet med facket om man är bunden av kollektivavtal. Utan kollektivavtal ska samråd ske med arbetstagaren. Om parterna inte kommer överens, är det dock arbetsgivaren som har rätt att besluta när semestern ska förläggas. Arbetsgivaren måste meddela arbetstagaren om förlagda semesterdagar senast två månader innan huvudsemestern, vilken vanligtvis infaller under juni till augusti.

3. Hur många semesterdagar har arbetstagaren rätt till?
Huvudregeln är 25 semesterdagar per år. Lördagar och söndagar räknar normalt sett inte, vilket gör att man totalt har fem veckors semester. Det finns även speciella avtal inom kommunal sektor. Likaså är det möjligt för arbetsgivaren att avtala fler semesterdagar än vad lagen säger.

 

Faktablad: Semesterplanering för arbetsgivare

Regler kring hur, när och i vilken mån arbetstagaren har rätt till betald semester, finns i semesterlagen. Detta faktablad hjälper dig förbereda semestern på rätt sätt.

Ladda ner