Barnkonventionen som svensk lag

Barnkonventionen antogs enhälligt den 20 november 1989 i FN:s generalförsamling och trädde i kraft 2 september 1990 i de länder som då hade godkänt den, inklusive Sverige. Konventionen har sedan dess tillhandahållit världens stater en gemensam måttstock för alla barns rättigheter.

Den 1 januari 2020 trädde barnkonventionen i kraft och blev svensk lag.

Vad innebär det? Hur påverkas andra lagar? Och finns det någon praxis?

 

Alla barn i Sverige omfattas av lagen

Alla barn som vistas i en konventionsstat omfattas av lagen. Det har alltså inte någon betydelse om ett barn är medborgare, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande, EU-medborgare eller vistas i Sverige utan tillstånd. Alla barn som befinner sig i Sverige har samma rättigheter.

 

Barnkonventionens innehåll

Barnkonventionen består av 54 artiklar vilka delas in i tre delar. Barnkonventionen har fyra grundprinciper, dessa är:

  • Artikel 2: barnets rätt att inte diskrimineras
  • Artikel 3: barnets bästa i främsta rummet
  • Artikel 6: barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling
  • Artikel 12: barnets rätt att föra fram sina åsikter

Dessa grundprinciper kommer nu att få ett större genomslag och innebära en del förändringar. Nu kommer framför allt barn i särskilt utsatta situationer (som barn i vårdnadstvister, omhändertagna barn eller barn i migrationsprocessen få ett starkare rättsligt skydd.

Ladda ner faktablad: Rättssäker handläggning av barn och unga

 

Hur ska vi följa barnkonventionen som lag?

I ett inledande skede kan det vara svårt att följa barnkonventionen eftersom den inte har några förarbeten på det sätt som andra lagar har i Sverige. Det finns inte heller några direkt juridiskt bindande rättskällor som ska ses som tolkningsverktyg ur ett folkrättsligt perspektiv. Däremot finns det vissa rättsfall från Högsta Domstolen och Europadomstolen som kan användas som viss tolkningshjälp.

Sverige godkände barnkonventionen 1990, vilket innebär att landet har varit förpliktigat att följa konventionen sedan dess. Trots att konventionen tidigare inte varit lag har den varit juridiskt bindande sedan vi godkände den. Sverige har tidigare anpassat och ändrat sina lagar så att de skulle överensstämma med barnkonventionen. Nu när den i stället blivit lag är det ännu tydligare att barn är rättighetsbärare. Som lag är barnkonventionen direkt tillämpbar i domstol och barns rättigheter väger lika tungt som vuxnas. Nästa steg är att ändra och anpassa relevanta lagar till konventionens bestämmelser.

 

Om annan svensk lag inte överensstämmer med barnkonventionen

Barnkonventionen har samma status som andra lagar i Sverige. I Norge, som inkorporerade konventionen redan 2003, har det skrivits in en ”företrädesrätt”. Detta innebär att ifall barnkonventionen skulle komma i konflikt med andra lagar kommer den att väga tyngre. Sverige har inte gjort detta, vilket innebär att vid en konflikt så är det de normala juridiska tolkningsprinciperna om företräde som gäller. Dessa handlar om vilken tyngd en viss lag har, exempelvis så väger en grundlag tyngre än en vanlig lag – därmed har våra grundlagar företräde framför barnkonventionen. Likaså anses EU-rätten väga tyngre och går före en vanlig lag. Uppstår det en konflikt med en annan lag så ska tillämparen så långt det är möjligt tolka den lagen i enlighet med barnkonventionen. Om det inte går så finns det två principer som gäller:
1. nyare lag anses gå före äldre lag
2. mer specialiserad lag går före mer allmänt hållen lag.

 

Vill du veta mer om Barnkonventionen och sociala frågor?

Social Expert är ett verktyg som samlar allt du behöver på samma ställe. Få koll på lagar och regler, låt Social Expert bli din digitala nyckel till högre rättssäkerhet och kvalitet i sociala frågor.

Läs mer om Social Expert