E-journaler ökar patientens insyn vilket skapar stress hos vårdpersonalen

Digitalisering är en viktig del för utvecklingen inom sjukvården. Med alla e-tjänster ökar också patientens insyn. Hur påverkar e-tjänsterna vårdpersonals arbetsbelastning?

Digitala journaler kan öka patienters insyn och delaktighet i vården, men det påverkar också vårdpersonalens arbetsmiljö negativt. Det största problemet är att personalen känner osäkerhet i vad som ska noteras i journalen. Likaså upplever man att risk för hot och våld mot vårdpersonalen potentiellt kan öka.

Resultatet presenteras i en studie som under tre års tid letts av Gudbjörg Erlingsdóttir och doktoranden Lena Petersson. Gudbjörg är universitetslektor och docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds Tekniska Högskola, och driver forskningen som finansierats av AFA Försäkring.

Undersökningen har försökt att svara på frågor som: Hur journalen bör skrivas, lämpligt innehåll, om patienten ska ha tillgång till all information och om journalen kan användas som en medveten kommunikationskanal mot patienten?

 

Införandet av nätjournaler har påverkat vad man vågar skriva

Resultatet av forskningen visar att införandet av nätjournaler har påverkat vad vårdpersonalen vågar skriva. 62 procent av de svarande psykologerna menar att de är mindre uppriktiga i sin dokumentation av patienter inom vuxenpsykiatrin sedan e-journaler infördes. Generellt sätt menar vårdpersonalen att de nu tänker efter mer innan de skriver och avstår att beskriva patientens reaktioner.

Gudbjörg Erlingsdóttir hävdar att detta är ett arbetsmiljöproblem som kan leda till risker i patientsäkerheten:

Vi ser det som alarmerande att man inte skriver in allt. Var tar den informationen vägen?

Rädslan för hot och våld ökar med e-journaler

Frisvar från undersökningen visar att man undviker att skriva viss information och formuleringar när det kommer till journaler som behandlar våldsbenägna personer. 25 procent av de tillfrågade psykologerna anser att risken för hot och våld ökar när patienten själv har åtkomst till informationen.

Patienterna verkar däremot inte påverkas särskilt mycket av förändringen. Kanske beror det på att många inte vet att de har tillgång till sin journal. Det kan också vara så att sjukvårdspersonalen inte direkt frågar patienter om denne har läst sin journal.

Positiva till e-journaler, men hanteringen kan skapa stress

Trots en viss osäkerhet kring hur journalerna ska skrivas, tycker ändå 4 av 10 sjuksköterskor att e-journaler är en bra idé. Hur-frågan behandlas olika inom respektive landsting. Vissa landsting ger patienter tillgång till nuvarande e-journal, medan andra landsting låter patienten få tillgång till information från längre tillbaka i tiden. Likaså finns det olika rutiner huruvida journalen ska tillgängliggöras direkt eller med viss fördröjning.

Personal som ska publicera e-journalens uppdateringar direkt blir mer stressade. Det beror delvis på att de måste sekretesspröva anteckningarna samtidigt som de skrivs om patienten har omedelbar tillgång till e-journalen. Synkningen mellan e-journalerna och landstingens övriga digitala system är ibland bristfällig, vilket också leder till försämrad arbetsmiljö.

E-tjänsterna är här för att stanna, och e-journalerna kommer med all säkerhet bli kvar. Det finns möjlighet till förbättring vad gäller tillvägagångssättet att skriva en e-journal. Gudbjörg Erlingsdóttir efterlyser mer ingående studier av hur e-journaler påverkar arbetsflödet när personalen skriver patientanteckningar.

Gillar du det du läser? Dela detta inlägget!