Arbetsmiljöarbete I: Är det chefens ansvar?

För dig som är chef är det viktigt att veta vilket ansvar du har vad gäller arbetsmiljön på jobbet. Det är inte lätt att ha koll på allt. Vi pratar med arbetsmiljöexperten Eva Linér för att reda ut begreppen.

Detta är den första av två delar i en serie om arbetsmiljöarbete.

 

Vilka krav ställs på chefer med hänsyn till arbetsmiljön?

Tanken med vårt samtal med Eva är att hjälpa chefer som känner att de saknar kunskap om vilka krav som ställs på dem angående arbetsmiljö, fysisk så väl som psykisk. Vem har ansvaret, kan man straffas? Vad ska man göra och hur ska man som chef gå tillväga?

Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete och hur fungerar det?
– Man kan säga att det systematiska arbetsmiljöarbetet syftar till att kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet. Det innebär att man ska ha rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska gå till, när olika uppgifter ska genomföras och vem som gör vad.

Vem har då ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats? Det yttersta ansvaret ligger hos arbetsgivaren, oftast en styrelse eller nämnd. Därifrån delegeras ansvaret för arbetsmiljöarbetet till högste chefen som i sin tur vidaredelegerar till chefer och arbetsledare.

En förutsättning för ett bra arbetsmiljöarbete är att det sker nära verksamheten, där det är möjligt att upptäcka risker som kan leda till skador och ohälsa.

 

Utbildning är nyckeln till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

För att kunna ta ansvar som chef måste du ha kunskaper om arbetsmiljö. Om du upplever att du själv inte har tillräcklig kompetens bör du anlita expertis, till exempel från företagshälsovården.
– Jag rekommenderar alla chefer att gå en arbetsmiljöutbildning för att öka tryggheten, säger Eva.

Potentiella risker på arbetsplatsen ska åtgärdas. I vissa fall kan det vara svårt att göra direkt. Då är det viktigt att upprätta en handlingsplan. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad, samt när risken senast ska vara åtgärdad.

Vilka krav ställs på mig som chef med ansvar för arbetsmiljön?
– Oftast handlar det om att göra det som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär till exempel att man måste undersöka om det finns risk för att medarbetarna skadas eller blir sjuka av arbetet.

 

Experten vägleder: Vad är skillnaden mellan arbetsmiljöuppgifter, ansvar och straffansvar?

Arbetsmiljöuppgifter
Nästan alla verksamhetsfrågor har arbetsmiljöaspekter. Arbetsmiljöuppgifter är det du gör när du undersöker arbetsmiljön och genomför åtgärder.

Ansvar
När du har ansvar för arbetsmiljöarbetet följer också ett ansvar om det skulle hända en olycka. Det är alltid polis och åklagare som utreder om någon kan anses vara vållande till olyckan. Om man finner att någon genom exempelvis försumlighet kan ställas till ansvar för olyckan så kan den åtalas och dömas.

Straffansvar
En föreställning vi ofta har är att den som har ansvar för arbetsmiljöuppgifterna, ofta chefen, är den som automatiskt är straffansvarig. Så är det inte alltid. Polis och åklagare tittar på arbetsmiljöarbetet i ett helhetsperspektiv, samt vilka förutsättningarna var för ett säkert arbete. Vem som är straffansvarig bedöms utifrån utredningen.

 

Medarbetaren har också ett ansvar

Chefen har ansvar för att det finns rutiner för arbetsmiljöarbetet. Medarbetaren måste däremot följa de instruktioner som ges, använda anvisad skyddsutrustning och säga till om de upptäcker risker i arbetsmiljön. Vi iklär oss rollen som medarbetare och frågar Eva:

Jag upptäcker brister i arbetsmiljön som jag själv inte riktigt kan påverka. Vem ska jag informera?
– Som medarbetare ska du i första hand tala med din chef. Om du inte får tag på chefen eller får gehör kan du också vända dig till ditt skyddsombud.

Okej. Jag är alltså medveten om bristerna, men organisationen åtgärdar dem inte. Vad ska jag göra?
– Om du som medarbetare ser allvarliga brister eller risker, och du inte får gehör hos din chef, så kan du vända dig till skyddsombudet. Denne kan ta upp frågan med chefen. Skyddsombudet kan vända sig till Arbetsmiljöverket och begära att de tittar på frågan.

”Psykosocial” eller ”Organisatorisk och social” arbetsmiljö, vad ska jag använda?

Uttrycket psykosocial arbetsmiljö har länge använts för att beskriva psykisk och social hälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket har valt att istället använda begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö, som vanligen förkortas OSA. Eva förklarar varför begreppet har ändrats:

– Ordet psykosocial för tankarna till i första hand individen. Med det nya begreppet sätter man fokus på organisationen. I Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) talas det om stress och obalans mellan arbetskrav och resurser.

Draftit gjorde en undersökning där vi frågade vilken som är den största HR-utmaningen i organisationen. På tredje plats kom social och organisatorisk arbetsmiljö, där hela 13 % ser stora utmaningar.

I 6 § AFS (2015:4) fastställs att arbetsgivaren är skyldig att se till att chefer har kunskap i hur man förebygger, hanterar och praktiskt tillämpar:
– Ohälsosam arbetsbelastning
– Kränkande särbehandling

Har din organisation mer än tio arbetstagare? Då ska målen för arbetsmiljöarbetet dokumenteras skriftligt. Om organisationen har kvalitets- och miljösäkringssystem, kan även rutiner för arbetsmiljö inkluderas i dessa.

 

Eva Linér, arbetsmiljöexpert:

Eva har de senaste åren varit föreläsare på Draftits uppskattade arbetsmiljöutbildningar. Hon är också författare till boken ”Skydd mot stress – det finns”. Intresset för arbetsmiljöfrågor kom tidigt i karriären:

– I början av mitt arbetsliv arbetade jag som socialsekreterare och lyssnade på en forskare som presenterade en doktorsavhandling om socialsekreterares arbetsmiljö. Hon kopplade ihop god arbetsmiljö med både ”stöd” och ”styrning”.
Jag tror att det var då det gick upp för mig hur arbetsmiljö och effektivitet hänger ihop och hur viktig organisationen och ledarskapet är. På det vägen är det…

Vi tackar Eva för att hon tog sig tid att reda ut begreppen inom arbetsmiljö!

Gillar du det du läser? Dela detta inlägget!