Hur skapar vi en arbetsplats där alla generationer trivs och får maximalt utbyte av varandra?

Han kan gissa rätt på vilken bil du kör, hur din uppväxt var och några av dina grundläggande värderingar – bara genom att få ditt födelseår, antal syskon och var du bor. Jag sitter ner och äter en lunch med Anders Parment från Stockholms Universitet. Han forskar om konsumentbeteende och hur olika generationer relaterar till varumärken, konsumtion och arbetsmarknad.

När jag träffar Anders har han precis hållit en fartfylld och humoristisk föreläsning på Draftits event Expo HR, i Göteborg. Temat var olika generationer på arbetsplatsen. Några av frågorna som ställdes var: Hur lockar man till sig den yngre generationen och får dem att stanna och integreras med de andra på ett bra sätt? Det är också dessa frågor som blir temat för min pratstund med Anders.

Min första fråga till Anders är väldigt generell men central i resonemanget kring generationsskillnader. Jag frågar hur han ser på generation kontra ålder. Han förklarar att generation och ålder uppenbart är två separata saker. Men det är inte helt enkelt att utreda. Poängen med generationstillhörighet är att det lyfter fram uppväxtmiljön och särskilt perioden mellan 16 och 24 år då ens värderingar påverkas starkt – efter det förändras sällan en individs grundläggande värderingar utan man bär med sig dem genom livet.

– Jag tror man kan uttrycka det som att är man född slutet av 70-talet till tidigt 90-tal är det en dramatisk skillnad. Från ”självklart att ställa upp” till ”curling”. Hur förskjutningen ser ut beror på föräldrar, storstad/land, om man har syskon och en massa annat…

Anders ger en kort redogörelse för några olika generationer och deras karaktärsdrag

40-talisterna sticker ut på många sätt. Men generellt så tycker 40-talisterna att det är självklart att ställa upp och de förväntar sig att andra gör det. Man ska komma först och gå sist etc. (ofta män som ej haft hand om barn nämnvärt). De är kollektivistiska.

50-talister är också kollektivistiska men präglas mindre av 68-rörelsen och mer av Vietnam, 70-talets kollektiviska samhälle etc. De är mer kritiska mot samhällets institutioner, mycket politiskt medvetna. Många politiker är 50-talister. De gillar att argumentera. Många (ja, relativt) 50-talister har fortfarande lite laid-back stil, män med långt hår etc. De vill inte vara som 40- och 60-talisterna.

60-talister: ordentliga, präglade av 70-talsuppväxten. Jag tror de är helt ideala för föreningsengagemang. Plikttrogna, stabila, pålitliga, effektiva, mindre fokus på världsfrågor och mer hands-on. Följer regler hyfsat bra. Extremt sällan långhåriga och obstinata.

70-talister, ja, då började det lite grand åtminstone från mitten av 70-talet att luckras upp… Stora händelser som påverkar generationen är t ex Kalla kriget, Palme-mordet, 9-11, flyktingkriser, Balkan-, Gulf- och Vietnam-krigen, stormar och andra väderkatastrofer, Tjernobyl etc.

Studier visar att minnen från olika typer av katastrofer och kriser är starkast och påverkar individer mest om de är 16-24 år när det händer. Det gäller också musik, smak för mode med mera. Mona Sahlin gillar Bruce Springsteen och Fredrik Reinfeldt Magnus Uggla – för det var heta artister när de var 16-24.

Anders resonemang kring att individen präglas mycket av sin uppväxt under åldern 16-24 år är intressant. Men bara för att man präglas innebär det väl inte att man är oföränderlig under sitt liv? Jag frågar Anders om exempelvis Generation Y kommer ha samma åsikter och agera på samma sätt i arbetslivet när de är 50+ som nu? Anders menar att generationen inte kommer agera på samma sätt när de är 50+.

– Det finns en ålderseffekt också. Och en massa andra effekter såsom hur man växer upp: antal syskon, föräldrars politiska orientering, storstad/landsbygd, föräldrar som är sociala eller ej, om man i den sociala omgivningen ser livet som en uppsättning problem eller en uppsättning möjligheter etcetera.

Det är alltså uppenbart att det inte bara är generationstillhörigheten som påverkar hur olika grupper av människor beter sig i arbetslivet. Åldern, men även vilken livsfas man befinner sig i spelar in.

– Livscykeln förändras också, men långsammare. Vi skaffar barn senare, även om den effekten har avtagit. Vi studerar längre, arbetar längre och så vidare. Och en sådan sak som att när man är 40-45 och har två eller tre barn t ex så är tröskeln för att byta jobb högre än annars. Så kommer det att fortsätta vara men tröskeln kommer ändå att vara lägre för en 80- eller 90-talist än för en 60-talist.

Hur kompatibla är olika generationer med varandra? Och hur integrerar du flera på en arbetsplats?

Det talas ofta om hur inkompatibla vissa generationer kan vara med andra. När 80-talisterna – som jag själv tillhör – tågade in på arbetsmarknaden skrevs det mycket om hur besvärliga de var och att de hela tiden ifrågasatte. Men om vi vänder på frågan. Finns det någon eller några generationer som är mer kompatibla med varandra än andra?

– 60-talister är ganska ”obråkiga”. De funkar rätt bra ihop med yngre och tycker det är skönt att de dominanta 40-talisterna gått i pension. 60-talister har ofta barn i en ålder som gör att de förstår hur unga är och tänker. 80-talister har redan börjat klaga på att 90-talisterna är lata – oroväckande. 90-talisterna är mer curlade än 80-talisterna men också mer traditionella i frågor kring exempelvis arbetstid. 70-talister är ofta chefer och funkar hyfsat bra med 80-talister, ibland tror jag att 70-talisterna (även om de inte säger det) är lite avundsjuka på 80-talisterna för att de tar för sig mer.

Att vara medveten om vilka generationer som generellt talat går bättre ihop med andra är en fördel i HR-arbetet. Men du måste ändå få alla generationer att fungera under ett och samma tak. Frågan blir inte heller mindre relevant nu när vi arbetar längre och pensionerar oss senare. Jag frågar Anders om vilka råd han har kring hur man framgångsrikt integrerar flera generationer på en arbetsplats.

– Lyft frågorna och prata om dem. Ställ frågor som är tuffa men tydliga: hur var du när du var i den åldern? Vad tyckte äldre om dig då? Inrätta dubbelriktat mentorskap där yngre lär av äldre men också vice versa (detta kan leda till protester bland äldre som inte gillar att yngre talar om för dem hur de kan göra).

Anders tar ett intressant exempel kring vem man egentligen vill efterlikna. Han berättar att hela samhället har gått från att yngre försöker vara som äldre för att verka mer seniora till att äldre vill vara unga och ungdomliga. En anmärkningsvärd kulturell revolution på bara några decennier. Detta återspeglas dock inte i arbetslivet för där är det känsligt, särskilt för 50-talister.

Vad krävs av ledarskapet i samband med integration av flera generationer?

– Dubbelriktat mentorskap är modigt och bra. Feedback bör ges oftare än i medarbetarsamtal en gång om året. Unga är vana vid ständig feedback från föräldrar, kompisar, skola, sociala medier och annat. Äldre tycker mer att det är något man ger när det går fel. Helt fel tänkt! Unga vill veta hur de ligger till.

Anders råder till att man gör en ordentlig generationsanalys på arbetsplatsen.

Här är några viktiga frågor att ställa sig i analysen:

  • Hur arbetar vi?
  • Metoder, arbetssätt och processer – olika generationers syn
  • Hur följs arbetet upp? Premieras noggrannhet, effektivitet, att följa regelboken, avnämarnytta…? Vilket passar bäst med organisationens mål?
  • Hur ofta ges feedback?
  • Synen på föräldraledighet och arbetstid
  • Hur kommunicerar man? Policies, jargong och attityder
  • När hålls möten?
  • Flexibilitet i arbetstider?
  • Hur hanteras ergonomi, tillgänglighet till arbetsplatsen etc.?
  • När är erfarenhet en fördel och när är de egenskaper som yngre representerar (nytänkande, ”energi” etc.) till fördel?

Vad krävs av medarbetarna för att flera generationer ska fungera bra ihop?

Anders menar att det är för mycket laissez faire, frågorna måste upp och diskuteras och en generation ska inte tillåtas att dominera över en annan. Man kan ju faktiskt inte riktigt hjälpa i vilken generation man föddes. Alla generationer har sina särdrag och förtjänster och möjliga problem. Genom att öppna upp för att diskutera detta men också våga ställa krav menar Anders att andra mångfaldsaspekter också blir enklare att hantera.

Mångkulturella arbetsplatser – svårigheter och möjligheter

Läget i Sverige har förändrats mycket de senaste decennierna. Fler kulturer än tidigare samlas under ett och samma tak. Hur är likheter och skillnader mellan samma generationer från olika länder? Och hur påverkar det arbetslivet?

Anders svarar att olikheterna är i många avseenden betydande och det är egentligen bara positivt. ”Chefen har alla svaren” menar 70 procent av tyskar och 7 procent av svenskar för att ta ett exempel. Synen på arbetstid, auktoriteter, genus- och mångfaldsfrågor och allmänna kulturella skillnader såsom om lunchen är en ”upplevelse” eller något som måste göras skiljer sig mycket åt mellan länder. Berätta för en fransman, italienare eller spanjor att man äter lunch på rummet och de tycker det är jättekonstigt.

– Andelen utlandsfödda har stigit raskt i Sverige, särskilt sedan 80-talet och det gör det naturligt för yngre att se det som en möjlighet. Jag har själv jobbat i en miljö med en oproportionerligt stor andel sena 40-talistmän som alla hade studerat i Lund kring 1968. Det var inte bra för arbetsplatsens dynamik och det var skönt när de motvilligt gick i pension.

Anders ser en mångfald bland de anställda som en värdefull tillgång. En arbetsplats med mångfald – personaldiversifiering – har mindre risk att utveckla jargong, ser fler lösningar på problem, har lättare att bemanna under helger och udda arbetstider, mindre utsatt för risker och talar fler språk – bra såväl i kundtilltal som internationella kontakter och i att kunna inhämta olika perspektiv för att hitta lösningar.

– Samtidigt kan man ju säga att det oftast är de mer integrerade som finns i arbetslivet. Utslagningen av såväl svensk- som utlandsfödda har tyvärr ökat som följd av kommersialisering, internationalisering, automatisering, rigida regler för anställningar och en förflyttning av industriproduktion, främst österut.

Gillar du det du läser? Dela detta inlägget!